söndag 19 december 2010

Ja, vad ska den heta??!!??

Ikväll lyckades jag få mig en stund med mitt fundament... Mycket frigolit! Litet finputs och sedan pröva med boken på...

Jag gillar det här!


Fräckt med riktad belysning!

God natt.

lördag 18 december 2010

boken!




Den blev nästan klar. Det fick bli en liten nödabrovinch med frigolit under sidorna... Jag undrar hur jag tänkte, när jag bara beställde EN stödglasbit att lägga under boksidorna??!! Men det är ju lätt att fixa på tisdag.

Sen kunde jag inte hålla mig från att öppna betongformen idag, också. Jag hade bestämt mig för att söndag var en bra dag, men jag kunde bara inte hålla mig..... Jag tog bara nån liten "skissbild" för att visa hur de båda objekten kommer att komplettera varandra. betongfundamentet ska ju finputsas litet också.

Det blir bra!!

Ska komplettera utställningen med några foton på yxan och elden och själen...

tisdag 14 december 2010

Hur har veckan varit?

Jaaa... Dagis hade en planeringsdag, Jovina var sjuk större delen av veckan, jag fick ryggskott och blev liggande, julstöket fick gå på vänt.... På det hela taget en underbar vecka!


Men; Jag hämtade mitt beställda glas i måndags, Vi hade en bra grupphandledning i tisdags, och efter att det värsta rygghaveriet hade gått över, hann jag inte bara hitta på ett nytt fundament, utan provade på olika typsnitt, olika metoder att "etsa" i frigolit, olika metoder att såga, skära, sammanfoga och tejpa min betongform. Slutligen hade jag SUPERFLOW i söndags, när jag åter kunde röra på kroppen utan att stöna. Jag hann med både att överföra negativa bokstäver till frigoliten, bränna med en redan trasig lödkolv, jag glömde INTE att olja in formen, och lyckades sätta ihop den, och slutligen, gjöt jag betongen!! Jag hade sånt flyt, att jag var tvungen och titta till mitt nygjutna fundament en extra gång innan jag gick och lade mig, för jag var nästan säker på att hitta den kraschad, eller utrunnen, eller nåt. Men nu ligger det och brinner.










Och än har den inte havererat....


Som sagt; på det hela taget, en underbar vecka!

måndag 6 december 2010

Uppdatering!!!

Kära nån, vad tiden går.... igen! Jag får göra en kort uppdatering, så att skriverierna inte förtar inspirationen och flowet.

Onsdag 24/11
FIck inte mycket gjort.... litet skissning. Tänkte och planerade..

torsdag 25/11
Skissade och försökte komma vidare i mitt görande... 15 grader kallt, och storm, närapå. Kallt. Städade i källaren och fixade arbetsplats.

Fredag. 26/11
Var hos Ingegerd och fick mig en minikurs i hur man gör konstglas , Fusion. Vi kollade på litet www.evawadenhed.se och provade mig fram med olika glasbitar.

Lördag/söndag.
Första advent. Hela familjen hemma, med pyssel, pepparkakshus, och glögg. Inget jobb...

Måndag. 29/11
Hade min första "riktiga" handledning med Ingegerd. Det kändes verkligen som om hon engagerade sig, och jag fick mycket bärande/pushande handledning. Min tanke om betong och glas, fick jag handfasta tips om, och jag känner att hon bistår med sin expertis. Precis som jag önskade mig. Dessutom bistår hon med redskap och material, där hon vet att det är svårt att få tag i, el. dyl. Jag kände mig verkligt inspirerad efter handledningen. Dessutom hade hon bränt mitt glas, vilket var jättekul.

Jag får återkomma.... Sjuk flicka vill gosa....AKUT!!

tisdag 23 november 2010

Jamen, hur menar jag då?

Genom årtusenden (om inte mer!) har husmodern varit en stolt allt-i-allo; hantverkare, konstnärlig ledare, pedagog, kock, städare, logistikansvarig, medicinsk primärvårdare, etc. etc. Hennes kunskaper har traderats inom gruppen, medelst praktik och lärlingsutbildning, jämte muntlig tradition. Då samhällets struktur förändrades, i och med industiralismen och borgerlighetens framväxt, föddes behovet av särskilda lärosäten för blivande husmödrar. När kvinnornas frigörelseprocess gjorde dem mindre beroende av männen (?) ökade också ansvaret för (kravet på) självständighet och självförsörjning. Sålunda blev husmoderskapet något de förväntades behärska, med hjälp av populärpressens frågespalter och bokförlagens handböcker.

Femtio år senare föddes jag.

Jag menar inte att gamla tiders patriarkala hierarkier ska återupprättas, Inte alls! Men de urgamla kunskaperna som har varit kvinnornas hantverk genom årtusenden, förtjänar att inte bara försvinna i glömska och kuriösa gamla böcker om hur man lindar sin bebis, och stoppar korv. Slut på teoretiserande över hantverken - till handling!


Herregud, jag håller visst på att bli feminist, på gamla dar, låter det som! Det låter som om jag vill starta en syjunta! Ja, varför inte, förresten...

måndag 22 november 2010

Fredag v.46

Fick låna yxa av grannen. Valde en bok som jag tyckte skulle ge ett prominent intryck. Inbunden med gulddekor på pärmen.... Husmoderns gyllene bok.. från 1926. Det kändes bra att få sätta yxan i den och fotografera i olika vinklar och belysning... Några kort blev riktigt bra...
Denna ska jag kanske lägga på litet blod, eller maskera ett sår, eller nåt, på photoshop. Kanske...
Detta foto tycker jag är vackert. Kanske litet för vackert, för att skildra ett övergrepp. Kanske får tänka om.... Altare... offer.... Vem är offret? Husmodern eller boken? Eller yxan..
Stoppade dit litet martyrtaggtråd.... Visst lyser det inifrån boken?!

Nåja, dagen blev kort, men det kommer fler bilder.. stoppar in dem allteftersom...

Torsdag v.46

Tillbringade förmiddagen på kafé i Ulricehamn, när bilen var på service.
Ett gyllene tillfälle att läsa Skapande handling (Pirjo Birgerstam, Lund, 2000) inför litteraturseminariet på tisdag. En bok som verkade teoretisera något som man absolut inte vill teoretisera, nämligen; att skissa. Jag var förstås skeptisk, men den var mycket lättillgänglig och efter ett halvt kapitel brann det i fingrarna efter att komma hem och skissa. Mycket inspirerande, och inte torrt teoretiserande, utan tillåtande och uppmuntrande. Jag blev så sugen på att mäta mig med fantastiska och framgångsrika arkitekter och konstnärer i boken, i konsten att få ut en känsla, en form igenom handen, renodla dragen och tolka uttrycket.
Väl hemma var ivern och känslan utbytt mot andra tankar om kampen mellan böckernas ivrare, och dess antagonister. Sten, sax, påse..... Bok, stål, eld..... logos, ethos och pathos... (mina ständiga följeslagare...) Jag har ju tänkt mycket på eld, att bränna böcker, osv, men vädrets makter har varit emot mig. (häromdan kom jag på att jag kunde stapla böcker mot husväggen, i lä, och tutta på. Kom till sans och vett, som tur var.... :-D ) Nu upptäckte jag att alla mina skisser av någon anledning innehåller en yxa...

Ok! Ska det va en yxa, får det bli en yxa.

Onsdag v.46

Jag satte mig i desperation på barnens fritids hela förmiddagen, och ägnade mig åt att komma ifatt med loggskrivandet, och läsandet. Det kändes väldigt skönt att få KOMMA IFATT. Eftermiddagen gick åt till att publicera mina inlägg, ta frambilder, osv. men jag hann skissa litet också.
Mina gubbar blev idag instoppade i olika tavlor. Tanken var: triptyk. Den första delen kunde vara boken- före boken sas. Grottkonstnärerna, kilskriftplattorna, Moses. och den muntliga traditionen. Kanske hieroglyfer... rosettstenen... (den är inte färdig än...) Den andra delen handlar om Bokens förkämpar alt. herrar. Gutenberg, förstås, prästerna, justitia, kungarna. osv. Och lärarna.. Den tredje handlar om framtiden, digitala media, internet, mobilitet, trådlös information..
Jag funderar på vem det var som traderade synen på boken som maktföreträdarens signum. KAnske är det en generell sanning att den som har tolkningsföreträde har makt.. Och ju fler språkuttryck, desto exklusivare skara som tolkar.. Orden är fundamentet... Och boken dess maktsymbol..?

onsdag 17 november 2010

Tisdag v.46

Dagen började i dimma... Den prövande dottern tog till det tunga artilleriet, och grannen kom med traktorn och skulle hjälpa oss att bli av med ett ton sten. Förmiddagen blev mao inte speciellt produktiv. Det dåliga samvetet för att jag har skrivarbete hängande, gör mig inte inspirerad. Försökte börja skriva litet, men fick skrivkramp. Tittade på ett avsnitt av dokumentären Den mänskliga gnistan. Kunde inte låta bli att spela in en sekvens, som jag ska försöka ladda in här. Den är tagen med kameran, utan stativ..... (nähe!! Det gick inte.... ska försöka på nåt annat sätt, nån gång...)
Eftermiddagen skissade jag litet.. Människor. Vilka är de? Böckernas förgrundsfigurer? Grottmålarna i Lasceaux, Moses, Dödahavsrullarnas författare, Den kopierande munken, Gutenberg, förstås, skillingtryckens uppfinnare... (vem var det?) Prästerna som har bankat bibeln i skallen på så många... Justitia. Osv. Jag har en stor bit väv. Kanske blir det en målning, en stor... Eller tre...

Helgen + må. v46


Helgen användes till att bygga en fågel i hönsnät och papier-machè, av målade men inte brända boksidor. En eld lyckades jag också få ihop. Inte så jättenöjd, kände jag mig, men jag tror på devisen: ta dina idéer, genomför dem och gå vidare.

Måndag v. 46

Tiden gick förskräckligt fort förra veckan. Dagen vigdes åt att komma ifatt med bloggandet. Misslyckades. En liten dotter, som har litet svårt att tackla en mamma som är hemma, men ändå inte kan leka, prata, eller spela, måste verkligen prövas. Om jag tjatar, går det nog....Tappade litet sugen och focus. Får ta upp skissandet imorgon.

fredag v.45

Började med att jag sprang omkring och samlade ihop alster att visa för Ingegerd. Vi hade ett mycket trevligt möte, och jag fick ok för handledarskap. Jag kände mig trygg i hennes närvaro, och bådas nyfikenhet för varann, bådar gott för framtiden.
Jag tänkte på hur mottaglig jag är för feedback. När jag visade mina hyfsat amatörmässiga bilder för Ingegerd, var jag inte på något sätt nervös, eller osäker. Mina bilder är redan bedömda av andra, och framför allt har jag själv valt att visa dem, för att de visar – mig. Som jag vill visa mig. Men så här, flera dagar senare, när jag skriver detta, är bilden av ett litet spontant leende, det som finns kvar. En reaktion. Berusande.. i mikroformat. Är det det som är konstnärens drivkraft. Reaktion.
Är det det som är min drivkraft? En blygsam förevisning – ett litet leende. Jag har länge känt att jag skulle vilja spränga något. Bara för att få upptäcka sprängkraft. (Kanske ett besök i stenbrottet...) Är det egentligen stående ovationer jag vill ha?

tors v.45

Upplyft av gårdagens inspiration, tar jag tag i den praktiska biten; handledare, utveckling, projektbeskrivning. Eftersom jag varit litet nyfiken på bildundervisningen på gymnasiet i Ulricehamn, gick jag ut och kollade litet på nätet. Bildläraren där är aktiv konstnär, och efter att ha kollat in hennes hemsida, blev jag ännu nyfiknare. Hennes visuella språk har precis den ton, dialekt, bredd och känsla som jag ser i mina inre bilder. Smått exalterad försöker jag förgäves nå henne per telefon, varför jag tar bilen och åker dit. Spännande möte som resulterar i att vi bestämmer tid för ett möte dagen därpå. Åker förbi Panduro och köper litet material, samt insuper litet materialinspiration.. .
Innan jag åkte till u-hamn hann jag att söka runt litet på olika grafiska verkstäder i min närhet. Jag blev fascinerad av arbetet med sten, på litografin i Falun. Under slipningen jobbade man verkligen med att hitta balansen mellan muskelkraften och stenens reaktion på slipsanden.En långsam process i början, som accelererade mot slutet. På något sätt bytte jag och stenen kraft och stoft med varann. Ett utbyte mellan svett och slipdamm. Som att baka bröd. Eller knåda deg... Jag inser också att, om jag inte gör detta igen inom rimlig framtid, kommer mina nyförvärvade kunskaper att försvinna.. Tidaholm. Där finns en grafisk verkstad, där man arbetar med sten.. Ska försöka nå dem vid tillfälle och försöka få komma dit. Borås, som ligger betydligt närmare, har också en grafisk verkstad. Med fina lokaler och mycket utrustning. Men där jobbar man inte med sten. De har en glasverkstad. Iiiiiii. Ska kolla närmare om där finns någon som vill lära mig något om detta... En dröm. Men frågan är om jag kan använda det i detta projektet....

ons v.45

Tog sats och hoppade. Njöt av att följa mina tankar med pennan i hand. Stora vita papper från småflickornas rullar... Böcker. Varför? De är viktiga för mig. Känslomässigt är de viktigare än som artefakt. Med artefakt menar jag fenomenet bok; inkluderar både saken, texten, presentationen, genren, pappret.osv. Symbolen bok betyder de värden som den står för: Kunskap, substans, sanning som håller länge, medvetna val... mao Makt! Eller kontroll. Skissandet resulterade i en boksida med Anfang i form av en Gutenbergpress, med texten i IooIOOIOOIO Boken symboliserar gamla värden – tradition, kanon, kontrollerad spridning. Bokrulle med oväntat innehåll.... kanske en serie..
Någon jag mötte delgav mig sin första reaktion på min beskrivning av vad jag funderar över: I det papperslösa samhället får orden vingar. Fåglar Änglar bevingade ord.
Bokbål. Det vore nåt. Litet tabu. Assosiationer till förtryck och övergrepp. Maktlysten, är jag? Jag gick ner i källaren för att ta fram den där bokkassen, som jag skulle elda litet på. Se hur det känns.. Upptäckte att de flesta böckerna var fina receptböcker. Ok, fortfarande utrensade, men med tjockt blankt papper och fina färgglada bilder. Min bild av vad jag skulle bränna inbegriper inte maträtter, så jag sorterade ut en pocketbok i bokhyllan istället... Började riva ut sidor. Rätt kul. Känns som ett inspirerande och dyrt material. Är det författarens hantverk som ger sidorna dess värde? För denna reaupplaga av pocketbok, kan inte anklagas för att vara av exklusiv kvalitet direkt. Men det känns ändå "fint". Känner litet ursprunget från trä... Pergamentrullar skulle de nog aldrig bränna..... Fast det gjorde de ju. De som utformade bibeln på 300 talet (?) måste ju ha sorterat bokhyllan, på samma sätt som jag. Och säkert brände de några böcker, men man har ju faktiskt hittat bortsorterat material, som någon stoppat undan i grottor o likn. (Källaren.?)
Jag vill göra en flerdimesionell bild av ett bokbål, så jag börjar med att måla de urrivna sidorna från boken, med eldfärger. En tvättlina i badrummet och en fläkt, uppmuntrar min iver... När sidorna är torra går jag ut och bränner med en braständare. Bara som test. Kul men svinkallt om fingrarna. Blandar till tapetklister för morgondagens övningar. Det luktar gott om bränt papper!

må+ tis v 45


Må v45
Skrev projektidé utkast. Svårt. Får komplettera sen..

Tisdag v45
Seminarium/ Handledning + skrivarseminarium med Maria Görts.
Det känns som om alla i gruppen tycker det är lika svårt med gränsdragningen om vad som är öppet och vad som är begränsat. Dels ska syftet vara tydligt, dels ska gestaltningen vara den drivande...
Teoretiskt är det jättelätt att förstå och jag kan höra mig själv säga exakt samma meningar som jag hör av Åsa, till mina elever. Det är en fråga om perspektiv... Om jag skulle försöka byta....

måndag 15 november 2010

Så har den första veckan av gestaltningsdelkursen gått. Det känns verkligen privilegierat att ha möjligheten att djupdyka i valfritt ämne, under ganska omfattande tid. Ända tills man ska bestämma vilket!
”Om du får resa vart du vill i hela världen – vart vill du åka då? ” Lika lätt! Jag vill ju gärna upptäcka allt! Min idéspruta känner, initialt, inga gränser.
Jag ska utgå ifrån något som gör mig nyfiken, något som har fler än en dimension. Och helst ska det utforskas på hög akademisk nivå. Några idéer har jag gått och värkt på ett tag, och det vore onekligen härligt att ta sig an något av alla saker man sagt: Någon gång ska jag……
- gestalta den universella pendeln.
- måla en stor, STOR målning
- göra en flerdimensionell, multimodal (?) tavla (blandteknik)
- göra en mänsklig skulptur
- jobba med glas.
- etc, etc.

Den idé som jag slutligen bestämde mig för att utgå ifrån, har jag funderat på ett tag. Upprinnelsen var att jag gjorde en utrensning bland mina böcker. De böcker som sorterades ut, blev stående i källaren, för ingen, INGEN, ville ha dem. Inte ens till skänks. Inte skolbiblioteket som bad om böcker, inte röda korset, inte antikvariatet, inte familjen, vännerna – INGEN: Det förvånade mig egentligen inte, eftersom jag själv också ratat dem. Vad som fascinerade mig var mitt enorma motstånd mot att slänga dem. Vad är det för gräns som överskrids när man slänger böcker? Jag bad min mamma att hon kunde slänga dem åt mig, och hon tog hjälpsamt emot ett par bärkassar. Vad skönt! Några dagar senare nämner hon dem; hon hade inte kunnat slänga dem osedda, så hon undrade om hon kunde ta några av dem hon blivit sugen på när hon gick igenom kassarna. Javisst, såklart. Nästa gång jag ser böckerna står kassarna hemma hos mor. Hon tänkte fråga litet runt om det inte är någon som vill ha dem…. Själv vill hon inte ha fler, men det vore ju synd att bara slänga så fina böcker….

Hur kan jag utmana mig och mitt bok-tabu? Bränna dem, spränga dem, riva sönder, slänga, återanvända, förstöra dem!!! Och se hur det känns. Hur kommer det sig att böckernas magi är så stor? Är det texten i böckerna, symbolen eller själva artefakten, som gör den så speciell? Gäller det andra saker än böcker? Alla gamla ärvda linnehanddukar med brodyrmonogram? Kan man bränna upp dem?

Här är en länk till några andra som har gestaltat med böcker.. http://www.youtube.com/watch?v=MDDKNF3UQqI
Bokhuset har inga fönster.. Jag funderar; Boken representerar för vissa: kunskap, sanning, gudstro, men för vissa: förtryck, otillräcklighet och integritetskränkning. Om man anser att kunskap finns i böcker, kan man lätt tolka in funderingar om kunskapande och lärdomssoliditet. Om man tycker att kunskap är det som finns i människor, utanför böckerna, vet jag inte vad man tolkar in....... Ska fundera på det idag. Fängelse, kanske…. eller manipulation..

Jag har en ingång till, till mitt projekt. Avseende metod. Jag blev inspirerad av den här tavlan, som hänger på Högskolan i Borås.